Vi har pratat länge om att vi vill gifta oss. Jag har hintat om hur jag vill att min ring ska se ut. Då min Alex vill att det ska bli perfekt, så märkte jag att det var ett för stort ansvar på hans axlar, med ringstorlek, design, osv osv. Jag kom därför på idén att varför gör vi inte en mysig grej av det, åker och provar ringar tillsammans. Det får bli vår lilla hemlighet som vi inte berättar för någon förns efter frieriet! Vi bokade en konsultation på Vanbruuns showroom i Stockholm. Tre dagar senare. När vi stod vid porttelefonen på Birger jarls gatan eller nej, redan när vi åkte hemifrån, hade vi aldrig känt oss så nervösa. Någonsin. Det kändes som ett sånt stort steg i livet. Vi tog hissen upp. Direkt när dörren öppnades möttes vi av en solstråle, som också hette Erika. Hon gjorde oss avslappnade direkt, visade oss in vart vi skulle sitta, hämtade kaffe och choklad. Otroligt vackert showroom! Wow. Vi satt ner och pratade en stund först. När hon gick iväg för att hämta ringarna som jag beskrivit sänktes Alex axlar och så såg jag hur hans ögon tårades. Då gick det upp för mig med vad vi höll på med. Så satt vi där, rörda av stunden, pussades och flinade som två tonåringar innan hon kom tillbaka. När vi sen gick därifrån så kändes allt bara så himla självklart och otroligt romantiskt. Med just denna dag startade vår bröllopsresa och det var precis såhär det skulle bli för oss! Att få sätta startskottet tillsammans, prova, klämma, känna. Det är tydligen vanligare än vad man tror berättade Erika som visade ringar, bara att så många inte pratar om det.Direkt efteråt satte vi oss på Strandvägen och tog en kl11 öl, sen åt vi lunch på mysiga calle p i parken och hela lunchen pratades det bröllop. Det bara kom, spontant. Alla idéer, tankar, förväntningar och känslor sköljde över oss. Alex sa sen åt mig att försöka släppa det lite nu och inte tänka på det för mycket. Han ville verkligen att frieriet skulle bli en överraskning. Därefter åkte vi till vårt torp för att kvällsbada, äta pizza, sjunga och dansa till gammal musik vi älskar med utsikt mot slätten. Superprinsessa, är ett ord som Alex kommit på. Tack Alexander Alegria för att du gav mig en sån fin start på vår bröllopsresa. Kände mig verkligen som en superprinsessa för en dag.Jag fick aldrig prova min färdiga ring som jag bestämde mig för, den modellen var tvungen att tillverkas, så när jag fick se ringen för första gången var det när Alex friade. Men mer om det i ett annat inlägg, orkar ni vänta?KRAM, så länge
