Tänker att varje blogginlägg behöver inte vara så satans genomtänkta, visst? Bara komma från hjärtat. Just precis nu känner mitt hjärta en längtan hit. Till vårt älskade gubbetorp. Hur man kan känna så stor kärlek för ett rött litet hus är konstigt. Men det är så mycket mer än bara ett torp. Det är en livsstil. Där vi landar, andas och ÄR. I nuet. Utan tv och telefoner. Bara en varm brasa, god mat, god dryck, bra musik och sällskapsspel. Jag och Alex har så många fina minnen här tillsammans. Blir helt blödig när jag tänker på det. Är för evigt tacksam för vad gubbetorp gjort och gör för oss i livet.
